.

Jag undrar om vi har fatt nagon hemsk forbannelse over oss. Fram till och med var paus pa en halvtimme gick bussresan smartfritt. Efter stoppet susade vi ivag med bussen igen... men vi hann bara aka i ca tio minuter innan det borjade tjuta i bussen och den sakta rullade till vagkanten. ACn stangdes av och vi borjade svattas som hockeyspelare. Busschaufforen kunde sjalvklart ingen engelsa sa dar satt vi som fan och undrade vad som hade hant, efter 20 minuter kommer en kille (ocksa passagerare) och sager att vi maste byta buss. Vi tar vart pick och pack och staller det vid vagkanten. Bakom bussen ser vi att det runnit ut men himla massa orange sorja, superbra buss, verkligen! Kan tanka mig att termometern skulle visa ca 40 grader och malayanerna (kallar vi dem) drog fram paraplyer. Buss efter buss akte forbi, nagra stannade men endast for att kolla laget, som att det skulle hjalpa oss?!. En timme senare plockar en buss upp alla oss stackare och kor mot Penang. Vi far trosta oss med att vi hamnade bredvid tre snygga tyskar... tydligen kan aven de vara snygga.

Update om Penang: Valdigt mysig stad, en sadan man inte skulle hinna med/tanka pa att besoka om man var pa semester nagra veckor. Imorgon blir det dagstuer med tempel och annat kul. Visum till Thailand ar fixat och biljett till Langkawi bokad, pa tisdag drar vi mot stranden igen.

Ps. Vi gillar inte laget i Thailand just nu...

              

Bild 1: utsikt fran hotellet pa Lombok
Bild 2: vattenfallsvandring
Bild 3: Rafting pa Bali
Bild 4: FEST!
Bild 5: Kuala Lumpur, TwinTowers
Bild 6: Tva glada tjejer bredvid en ickefungerande buss

Tack och hej fran Sara!