.

Nu har vi forflyttat oss till Koh Samui. Koh Tao var underbart och kanslan fran Gili kom tillbaka. Pa on ar alla som en familj. Nar det galler utgang borjar man pa Choppers med liveband och biljard. Hookar upp med manniskorna man lart kanna, fortsatter till Lotus bar pa stranden for grym eldshow och buckets. Till sist hamnar man pa Fishbowl dar man stannar tills personalen ber gasterna att flytta pa rumporna eftersom de maste lasa in kuddarna och borden som star pa stranden.
Vi drog aven en snorklingtur pa on. Med ganska fint vader ena dagen bestamde vi oss for att dagen darpa boka snorkling. Vackarklockan ringde klockan 07.00 och med trotta ogon begav vi oss mot varat favvostalle  "mackstallet" for frukost. En macka rikare i magen var det raka vagen pa jeep-flaket mot hamnen dar baten vantade. Ni vet, vi har ju haft sa tur med vadret den senste tiden sa vad tror ni hander? Det borjar regna. Det regnar lite till och pa forsta snorklingsstallet "sharkbay" gick det att simma runt och titta pa "Nemofiskar" utan problem. Det borjar regna lite till och pa nasta stalle vander baten eftersom att stormen var pavag. Kandes himla stabilt. Vi blir varnade att slanga in vara vaskor i hytten och joda, dar kom sporegnet. En ansiktspeeling gjord pa just regn senare kommer vagorna. Med vagorna kom aven Hannas macka ur munnen. Efter Hanna var det tva andra tjejers tur att fa ur sig frukosten och stamningen pa baten blev inte liiiika bra som nar vi klev pa i hamnen. Vi krigade vidare i stormen till det tredje och nast sista platsen. Hanna och Malin var inte sa pigga pa att snorkla men hoppade i vattnet for att inte bli mer illamaende. Jag drog pa mig simfotterna, cyklopet och snorkeln. Efter det var jag varldens lyckligaste tjej. Dar i vattnet sag jag alla mojliga farger pa fiskarna, blackfiskar och plattfiskar. Samma sekund som jag bestamde mig for att dra mig tillbaka mot baten for lite annanas och vattenmelon simmar en svardfisk forbi mig ca 5 cm fran mina ogan. Jag borjar snacka lite med honom och vi hangde i vattnet tillsammans en hel del innan jag klattrade upp pa baten for att beratta om mitt vattenaventyr for tjejerna. Innan nasta snorkling koper vi en undervattenskamera sa att vi kan dela med oss av havets harligheter.

Men nu ar vi pa Samui och fran Koh Tao till Koh Samui ar anda vagen batvagenn. Den har gangen "guppade" det lite-mycket extra. Min forsta tanke var "nice med lite vaggning sa att man kan sova de har fyra timmarna vi har framfor oss" En kvart senare forsvann tanken. Jag berattade for tjejerna att "jag kommer straxt, ska bara ga och spy lite" varpa Malin svarar "Ja, Hanna sitter redan med en spypase". Dar satt jag och Hanna med varsin pase och var "kompis" Malin hundra meter bakom oss. Hon klarade sig... den javeln! Fast jag kan komma med gladjande nyhetyer mot slutet. Efter nagra spyor drog vi oss upp pa dack dar det flaktade och efter varsitt aksjuketuggumi madde vi battre. (Till er som nu tanker "men varfor drog dom inte i sig aksjuketabbletter innan" kan jag meddela att jo det gjorde vi, Vietnam verkar bara inte vara lika duktiga pa lakemedle som man ar i Sverige. For sjalvklart hade vi redan gjort slut pa de vi hade med oss infor resan och var tvungna att kopa nya i Viet.)

Nu ska vi forsoka finna svennarna fran Nacka vi bestamt traff med har. Pa aterseende.

Och juste, jag vagar inte lagga upp bider fran min kamera, ni far tjata pa mina resekompisar. Sa fort jag stoppar i USB-minnet i datorn forsvinner bildmapparna en efter en. KUL. Blir till att kopa nytt for min del. (Och typ gora samma resa igen sa att jag kan fa nagra bilder som minne.)

Sara